Kärlek och sorg

Hej....

.. mitt första skrivna inlägg i min blogg går till minnet av dig pappa, min fina pappa. Så kantas stigen och vardagen stannar upp, befinner mig i nuet med mina närmaste, kärlek till Er.

Pappa kämpade i så många år, nu får du vila ut, du somnade fridfullt in för 5 dagar sedan. Vila i frid!

Pappa. Saknaden är enorm! Du var min förebild, stöttepelare och bästa vän. Jag kan inte med ord beskriva hur ont det gör att du inte är här. Du gjorde allt i din makt för oss och ändå så mycket mer. Du var en kämpe och alltid såg till att vi barn gick i första hand, du inspirerade och gav kärlek till alla. 

Fick höra av min bästa väninna "Du var en fantastisk människa. Tänk vad han lärde oss att alltid ta hand om varandra. Mycket kärlek till honom".

Din kämpaglöd och mod kommer jag att föra vidare, jag lovar. Tack för att jag fick äran att vara din dotter! Det är det finaste jag bär med mig. 

Styrka kommer inte av att vinna. Att kämpa utvecklar styrkan. När vi går igenom svårigheter och beslutar oss för att inte ge upp, det är styrka.

Pappa. Jag älskar dig!

Ta hand om Er!

Kram Jenny